Språkutveckling tar tid!

Det var ett tag sedan jag skrev på min blogg. Dagarna rusar förbi och blir till veckor som blir till månader. Mina dagar som svenska som andraspråkslärare är fyllda av intensiva möten med flerspråkiga elever som helst av allt vill lära sig så mycket svenska som möjligt.Men andraspråksinlärningen måste få ta tid.Forskarna anser att den grundläggande språkkompetensen ska vara etablerad på modersmålet i 4-5årsåldern. I 7-årsåldern ska man behärska ett aktivt ordförråd på 4000 ord på sitt modersmål och har sedan ett stort passivt ordförråd. Det sägs att de flesta andraspråkselever har ett kommunikativt språk efter 2 år men att det sedan tar 5-7 år att tillägna sig ett kunskapsrelaterat språk. Vad betyder det för andraspråkseleven?

Ju högre upp i årskurserna andraspråkseleven går så ställs det större krav på att eleven ska behärska ett kunskapsrelaterat språk. Det ställer krav på lärarna att anpassa lärooböcker och arbetssätt i storts sett alla ämnen så att andraspråkseleven har en rimlig chans att följa med i undervisningen. Nästan alla flerspråkiga elever jag har träffat i mitt jobb har en enorm drivkraft och vilja att lyckas i sitt skolarbete. Men vi lärare måste ge dem verktygen och anpassa! Lärarna på alla stadier måste vara medvetna om att språkutveckling tar tid!!

Maud SSA-lärare

Inget slår en skicklig lärare

I onsdags hade jag förmånen att delta i Skolverkets konferens- Inget slår en skicklig lärare. Det var en väldigt bra konferens med olika engagerade föreläsare. Genomgående så återkom föreläsarna till samma sak: Relationen  mellan eleverna och läraren och dess betydelse för trivsel och goda resultat i skolan. Som SSA-lärare har jag förmånen att i tämligen små grupper ( högst 10 elever) lära känna mina elever och det känns så oerhört tillfredställande för mig som lärare. Ofta får jag höra av andra lärare att eleverna längtar till mina lektioner och jag har många gånger funderat vad det kan bero på.Jag är absolut ingen superpedagog och innehållet i lektionerna är ibland inte särkilt roligt. Men jag tror att här hos mig får de äntligen vara sig själva och känner sig trygga  och behöver inte hävda sig som man måste göra i en större grupp. När eleverna blir integrerade i sina klasser så tror en del vuxna att de flerspråkiga eleverna lär sig språket per automatik. Men tänk er själva att komma till en skola i ex. Somalia och sitta och höra somaliska hela dagen och bara förstå vissa ord och inte hela sammanhang…Visst skulle i alla fall jag spänna mig  oerhört och inte våga fråga hela tiden med tanke på vad mina somaliska kompisar tycker…Så är det för många av våra andraspråkselever i skolan. Att lära sig ett nytt språk går inte med automatik utan kräver tid och framför allt tid för förklaringar av språkets nyanser.

På konfererensen lärde jag mig ett nytt begrepp: Skolans klokskap är detsamma som eleverna! Så fint uttryckt!

Maud Milton Vingåker 2010-09-17

Lärarfilosofi och flerspråkighet

Idag  var det dags för mig att skriva ett första utkast till min lärarfilosofi. Jag går handledarutbildningen vid Mälardalens högskola och det är faktiskt andra gången jag har förmånen att delta i denna utbildning. Vid 2000-talets början gick jag handledarutbildning på Gotland och då var jag klasslärare i en 4-5-6:a. Tyvärr hade vi inga flerspråkiga elever i våra klasser på skolan. När jag då skrev min lärarfilosofi var det utifrån ett helt annat perspektiv än när jag nu satte igång att skriva. Nu är det utifrån min roll som SSA-lärare. Det är viktigt att fundera över hur man ser på sitt uppdrag. För mig finns det självklara ledstjärnor:

• Trygghet
• Tydlighet i min läraroll
• Kunskap om styrdokumenten
• Omsorg om eleven
• Relationer är viktiga för elevernas lärande
• Lust och glädje
• Samarbete med andra lärare för elevens bästa

Listan kan bli lång och den kan ju gälla allt lärande egentligen. Vad är det som är så extra viktigt när man är SSA-lärare?

Jo, att det finns en förmåga hos läraren att skapa trygghet. Många SSA-elever har tvingats bryta upp från sina hemländer på ett traumatiskt sätt och då är det extra viktigt att försöka skapa trygghet i skolan. Sen skulle jag vilja nämna att tydlighet är jätteviktigt. Om läraren är tydlig i sin lärarroll känner sig eleverna trygga med läraren och har då lättare att lära. Sen anser jag att omsorgen om eleverna är viktig. Deras föräldrar kan många gånger ingen svenska eller har en bristfällig svenska. Någon måste föra de flerspråkiga elevernas talan och ibland hjälpa till när det gäller att helt enkelt vara medmänniska. Det kan vara att fylla i en blankett, ringa till vårdcentral eller tandläkare. Men det kan väl modersmålslärarna hjälpa till med tycker ni? Jovisst’ men jag arbetar i en liten kommun och det finns inte modersmålslärare i alla språk på skolan. Modersmålslärarna är oerhört viktiga för elevernas lärande men har man 15-tal språk på skolan och kanske bara 3 eller 4 elever i varje språk så kan man inte ordna mordersmålslärare i varje språk. Då är det naturligt för SSA-läraren att rycka in.

Jag vill gärna ha kontakt med SSA-lärare på andra skolor!

Om ni är intresserade kan ni skriva en kommentar på min blogg.

Maud  Sävstaskolan Vingåker 31 augusti 2010

Flerspråkighet

Sävstaskolan i Vingåker har cirka 30 procent  flerspråkiga elever. Vi har tre förberedelseklasser och två SSA-lärare. Jag har åldrarna sex till tio år och min kollega har åldrarna elva till femton år.Vi är båda behöriga SSA-lärare och brinner för vårt uppdrag. Hos oss finns både asylsökande barn och de som har permanent uppehållstillstånd.

På bussen idag på väg till skolan hörde jag exempel på hur man uppfattar, i det här fallet, ungdomar  från andra kulturer ibland. Jag fick veta att i just detta fall hade en stor grupp ungdomar  kastat könsord på en förbipasserande och vederbörande hade känt sig hotad. Det är mycket förståeligt att man känner så för man har ju ingen relation till dessa ungdomar och kan tveka gripa in. Saken är ju den att så gör ju svenska ungdomar också men det känns som dessa flerspråkiga barn och ungdomar har ögonen på sig och måste uppföra sig exemplariskt för att människor i deras omgivning inte ska få vatten på sin kvarn. Vi som arbetar med flerspråkiga elever trycker mycket på hur man ska uttrycka sig i tal och skrift för att inte sådana här situationer som jag just beskrivit ska uppstå.Det  viktigt att vi hjälps åt att forma det framtida samhälle vi vill ha för det kommer att bli ett mångkulturellt samhälle fyllt av utmaningar och möjligheter!

Det är fint att arbeta i Vingåkers kommun där man måste ha förstått hur viktigt det är att satsta på SSA. I kursplanen i SSA står det att vi SSA -lärare bl.a. ska ge eleverna möjlighet att förstå den svenska kulturen. Vi har många s.k. tysta koder som man måste helt enkelt upplysa om, för det är ingen annan som talar om dem för dessa barn och ungdomar. Vi SSA-lärare och lärarna i Förberedelseklasserna har en stor uppgift som bärare av den svenska kulturen.

I framtiden kommer vi att ha människor på arbetsmarknaden som är flerspråkiga och kan koderna i ex. arabisktalande länder.Detta är mycket värdefullt i ett globalt perspektiv att ha tillgång till olika språk och koder. Och tänk på alla spännande maträtter som vi nu lagar från Afrika,Asien och övriga Europa! Jag har lärt mig massor i kontakt med de flerspråkiga eleverna och deras föräldrar som man inte kan lära i en bok utan bara genom att prata och diskutera.

Jag är stolt över att tillsammans med mina kollegor på skolan arbeta med de flerspråkiga barnen!

Maud Sävstaskolan 2010-08-25

SSA – Svenska som andraspråk

Hej Har just börjat höstterminen och har träffat alla mina elever som jag kommer att undervisa under läsåret 2010/2011. Det rör sig om cirka 35-40 elever i veckan i åldrarna 6-10 år. Sävstaskolan i Vingåker berikas ca 30% flerspråkiga elever och det är en stor tillgång för skolan för det är en bild av hur det framtida mångkulturella samhället kommer att se ut. Jag samverkar med många klasslärare runt dessa elever och vi försöker på bästa sätt utifrån styrdokumenten anpassa och ge stöd när så behövs. Men SSA, svenska som andra språk är inget STÖDÄMNE utan ett ämne i sig med egen kursplan även om strävansmålen och uppnåenedemålen stämmer överens med kursplanen i svenska. Det finns några nyanser i strävansmålen i svenska står det:utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och KAN, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang…” och i SSA ”utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och vill, vågar och kan uttrycka sig i många olika sammanhang…” Ja det kan man fundera på vad den nyansskillnaden innebär för undervisningen i SSA! Maud Sävstaskolan Vingåker 2010-08-23